Min kärlek
Efter att ha gått om varandra i tre år så träffas vi till slut.
Alkoholen rusar i mitt bröst och jag har dansat hela kvällen. Mitt stripiga hår tvingar sig hela tiden ner i ansiktet. Han röker en cigarett och pratar om politik med en vän. Trots att han kom hit när jag bad honom så ägnar han mig inte speciellt mycket tid. Men när jag sedan går på bussen så tar jag mod till mig och ger honom en kram. Kanske var det alkoholen, kanske något annat, men det kändes som om värmen från hans kram stannade kvar i mig hela vägen hem.
Det är vinter och han hämtar upp mig vid en busshållplats i en svart saab. Jag skakar av köld och jag har svept ett par glas vin för att bli av med nervositeten. Den släppte dock inte och jag babblar på sådär som jag gärna gör när jag känner mig lite osäker. Sådär jag gärna gör när jag vill lära känna någon. Och plötsligt sitter han i min säng. I min säng, i mitt lilla beiga stökiga rum och när hans hand snuddar vid min så känner jag med ens en märklig trygghet.
Utan att jag egentligen ens förstår vad som håller på att hända så ligger jag i hans säng. Jag ligger med ryggen mot honom och jag har ett linne på mig. Jag har slumrat till lite men vaknar av att han kysser mig i nacken. Små lätta kyssar. Benen blir lite svaga och jag vet att om jag vänder mig om nu så är jag hans - och Jag vänder mig om.
The Cure spelas ur högtalarna och en flaska vitt vin står på bordet. Jag sitter i hans knä och nynnar med i den välkända texten. Han är alltid ganska fåordig men idag har han varit lite mer tyst än han brukar. Jag frågar om det är någonting och han skakar på huvudet. Jag lutar mig fram för att kyssa hans hals och då viskar han “jag tror att jag är lite kär i dig”
